Vår 9 månaders bebis har fått feber

Okej, tanken var att jag skulle gå upp imorse och ta en kopp kaffe och få skriva mitt första riktiga blogginlägg innan Tom åkte iväg för att laga bilen. Blev det så? Nej, som ni alla vet som har småbarn så blir dagarna oftast inte så som man har tänkt sig. Charlie har varit sliten i ett par dagar och igår så hade han en något höjd temp, men inte direkt någon feber. I natt så har han sovit något fruktansvärt dåligt och har under dagen haft mellan 38-39 graders feber. Detta har då inneburit att han inte har orkat med så mycket förutom att mysa i soffan och titta på film. Så det är vad han och jag har gjort idag medan Tom har lagat vår bil.

Charlie som annars är en väldigt aktiv kille som hatar att sitta stilla och bara vill krypa runt och upptäcka hela dagarna har nog varit på golvet i totalt 20 minuter idag. Resten av tiden har han suttit hos mig eller Tom i soffan och tittat på film eller läst bok. Det är ett tydligt tecken på att han inte mår bra, för det är något han annars hatar.

Eftersom att Charlie annars är så aktiv och tycker om att leka själv eller vara med i köket och plocka i olika låder etc. så brukar jag få rätt mycket gjort här hemma. Dagar som dessa så får man NADA gjort, när Tom kom hem var köket kaos ifrån lunchen, morgonens kaffetermos + muggar stod fortfarande på vardagsrumsbordet och Charlies middag var knappt påtänkt. Men det är småbarnslivets olika sidor. Detta får mig att inse hur lätt det är att hamna i ”stress-fällan” när man har småbarn. Huset är alltid stökigt oavsett hur mycket man har tid att städa under dagen, men just att se hela dagens disk byggas upp på olika bord och bänkar i huset, tvätthögen som växer och alla leksaker som ligger utspridda överallt. Det kan lätt skapa en inre stress. Det är något som jag ofta kände när Charlie var nyfödd, då sov han enbart på mig eller Tom och var han vaken så ammades det. Jag fick ingenting gjort hemma och jag bara såg hur tvätthögen växte och dammråttorna som smög utmed golven…Nu känns det inte lika tufft att bara låta det vara en dag till, det är Charlie som går först och allt annat får vänta tills det finns tid. Även om det kan vara psykiskt jobbigt att ”att-göra-listan” växer i takt med disken i köket så gör det mig inte lika mycket längre. Det är en av de viktiga delarna i att vara förälder tror jag, att man kan släppa alla sina egna saker för att finnas där till 100% när det behövs. Och att inte känna stress över det.

Idag har mitt fokus med andra ord legat på att inte känna någon stress. Då det är första gången på Charlies 9 månader som han är sjuk så är det lite svårt att veta hur jag ska bemöta det. Men jag har tänkt att eftersom febern inte har varit alltför hög, han har inte ont någonstans och han äter/dricker som vanligt så behöver jag inte stressa upp mig över detta heller. Det är så himla lätt att som nybliven mamma stressa över allt som händer, men det påverkar också Charlie negativt om jag är orolig och stressad hela tiden. Så fokus idag har legat på att bara vara lugn och lyssna till vad han behöver just nu, vilket mest har varit extra närhet och kärlek. Och såklart hålla koll på febern så den inte går åt fel håll. Nu sover han för kvällen, så får vi se hur denna natt blir…

Sliten skrutt

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s