Uppfostra barn?

Ja ni det här med uppfostran är inte alltid lätt! Eller jag menar, är det någonsin lätt? Det känns ganska så tröstlöst att försöka uppfostra vår 11 månaders grabb då han liksom inte reagerar på det man säger. Jag vet ju att det är så och tillsist så lär de sig pga. att man upprepar osv. MEN vad trött jag blir vissa dagar…När man har sagt nej 711 gånger och Charlie ändå är tillbaka i samma eluttag eller drar i samma sladdar efter 2 sekunder. Man säger nej och försöker avleda med något annat men INGET fungerar när han väl har bestämt sig för vad han vill göra. Jag kan bli galen haha! Även om jag vet att han förstår så blir man ju lätt sinnessjuk när man säger hans namn 10 gånger och han inte reagerar för han VET att han ska göra något han inte får haha..

Jag tänker att de kommer ju inte bli lättare och absolut inte om vi låter honom göra som han vill nu. Det är ju bättre att börja fighten redan nu istället för att skjuta på det och ta en ännu större fight senare. Men vissa dagar känns det väldigt tröstlöst som sagt!

Något som vi även diskuterar mycket här hemma gällande uppfostran är ju hur man ska tänka när Charlie blir äldre. Jag har hela tiden sagt att jag inte vill att vi ska uppfostra honom för ”svenskt”, och med det menar jag att vi inte ska introducera jantelagen. Jag tror att varenda unge i Sverige som har dåligt självförtroende är pga. jantelagen. Man får inte tycka att det man gör är bra, man får inte känna sig stolt och man ska inte skryta om att det man gör är bra. Jag tycker absolut att man ska lära sina barn att de inte är bättre än någon annan, alla är lika bra. MEN, Ni. Är. Bra! Och var stolta över det, säg att du är stolt när du gjort något fint i slöjden. Tyck att du ser fin ut i den där tröjan, och säg det gärna högt!

Att tycka att man är fin och bra ska inte vara något fult eller dåligt. Man ska vara stolt och jag tror att vi kommer få mycket gladare och hälsosammare barn om de faktiskt får tycka att de är bra också. Men jag tycker absolut inte man ska lära sina barn att vara ”överlägsna” och se ner på andra för att de tycker att de är så bra. Därav det viktiga med att alla är lika bra och det är inte bara du som är bra.

Men det är ju väldigt lätt att sitta här och säga nu, innan Charlie ens är ett år! Jag tror dock att det kommer va lättare att ha det här tänket pga. Tom och att han inte har jantelagen i sin ryggsäck. Han har alltid haft stort självförtroende och alltid trott på sig själv och de idéer han haft. Han har alltid känt att det går att förverkliga drömmar om han jobbar hårt. Jag har aldrig haft det självförtroende, inte ens idag som vuxen. Ännu mindre som barn. Jag har alltid skämts över allt jag gjort och knappt vågat visa det för någon. Jag kan fortfarande känna så när jag lägger ut en ny video på Youtube, att jag får lite ångest över att folk kommer att se vad jag lägger ner min själ i. Varje vecka tänker jag att de här var inget bra, men jag pushar mig själv att komma över det där och ändå lägga ut videon. Och den känslan är verkligen inget som jag vill ge vidare till Charlie. Jag vill att han ska få sin pappas självförtroende och våga jaga sina drömmar!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s