Nattskräck

För längesen skrev jag om nattskräck och att vi hade funderingar kring om Charlie kanske hade det. Googlar man så är han alldeles för liten för det, det kommer runt 3 års ålder enligt alla hemsidor. Nattskräck ska också ”bara” hålla i sig i ca 20 minuter, Charlies kan hålla på i uppåt 3 timmar. Så vi tyckte ju somsagt att de lät som det men ändå inte eftersom de var ”stora” saker som inte stämde in!

Men från att de var någon gång ibland till att de var varje natt så ringde vi BVC för att få råd. De sa då att det definitivt lät som nattskräck och att man kan få hjälp via deras psykologer om det fortsätter. De tipsade även om att man kan hindra ”attackerna” genom att kartlägga när de kommer. Kommer de samma tid varje natt/kväll så kan man gå in och lägga en hand på barnet för att lugna. Då när nattskräcken kommer så är barnet inte ensamt och det kan göra det mildare. Men för Charlie kom de aldrig exakt samma tid, de kunde skilja på timmar. Så för oss var det aldrig ett alternativ.

De tipsade även om att det kan bli lindrigare om barnet sover i samma rum/säng som oss föräldrarna. Eftersom Charlies säng inte får plats i vårt rum så började vi lägga honom i vår säng istället. Så varje kväll när vi gick och la oss så tog vi med oss Charlie in till vår säng så fick han sova emellan oss. Det var räddningen för oss! Inte en enda natt från att vi började med detta så har Charlie fått nattskräck. Eller nej det är inte sant, ibland har han fått det innan vi gått och lagt oss. Men aldrig under nätterna när han delat säng med oss. Vi har märkt vissa nätter att han har visat tendenser till nattskräck men de blir inte alls på samma sätt när han vaknar bredvid oss eller att vi är där och tröstar direkt.

Så i ca två månader gjorde vi på detta sätt för att vi alla skulle få någorlunda sömn och som sagt det har fungerat toppen. Nu för några veckor sedan så började vi med att låta honom vara kvar i sin säng på nätterna vilket också har fungerat. Nu hoppas vi att nattskräcken är över, men om den kommer tillbaka så vet vi ju ändå hur vi ska bemöta det denna gång. Hade detta inte fungerat hade vi ringt deras psykologer för hjälp. Men just nu fungerar det faktiskt bra igen!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s