En tredje våg av Covid?

Okej så överallt man läser nu så är de prat om en tredje våg av Covid och att många länder i EU ökar i smitta redan nu. Länder öppnar upp och stänger ner igen, man får upp förhoppningar och sen sänks de igen. Vi har ju som tur är haft Toms familj här en gång nu under sommaren, men de har även bokat för Charlies födelsedag och jag tror de hoppas på att kunna komma när lillasyster har anlänt också. Vi hade ganska höga förhoppningar om att detta skulle gå men jag blir mer och mer orolig över att de inte kommer gå.

Tegnell har ju till och med nämnt att de finns en stor risk att vi inte kommer få fira jul även i år och det känns riktigt pissigt faktiskt. Jag förstår ju om läget är så och jag hade inte alls räknat med att de skulle va som vanligt igen, men jag hade nog hoppats på lite mer än hur de ser ut nu. Vi kommer inte kunna fira jul ute på samma sätt som förra året med en så liten bebis som vi kommer ha…men tanken var även där att vi skulle vara i England över både jul och nyår, nu vet jag inte om man vågar hoppas på det ens? Det känns så himla tråkigt att vaccinet inte har tagit oss längre!

Jag drömmer ju även om öppnaförskolan och att vi ska kunna träffa andra barn som Charlie kan leka med där, istället för att behöva sätta honom för förskola. Vi var faktiskt på en idag, men vi var de enda som kom på den tiden som de hade avsatt…Vi gick till lekparken med pedagogen och lekte där med lite andra barn, men jag menar…det gör vi ju utan att ha någon annan vuxen med oss haha. Det kändes lite udda, för jag känner liksom inte att vi behöver gå för min skull utan för att Charlie ska få träffa och socialisera med andra barn. Men de sa att det inte var mycket folk som dyker upp på träffarna nu eftersom man bara får ses ute och då tycker man att man lika gärna kan gå ut själv. Jag förstår ju det på ett sätt, men samtidigt så träffar man kanske inte riktigt andra barn på samma sätt om man bara går till lekparken själv som om man går och möts upp så någonstans. Så förhoppningarna är väl att de får öppna upp så man får ses inne, men det känns ju rätt långt bort i dagsläget om man ska vara ärlig. Det tycker jag är tråkigt för Charlies skull, hur ska vi hitta andra barn att leka med om alla som är hemma håller sig hemma?

Det finns så mycket som man börjar längta tillbaka till nu, kompisar, familj, umgås som vanligt, få gå ut på restaurang eller bara ta ett varv på stan? Jag vet att man ”får” göra det här, men de känns så onödigt med tanke på smittrisken och att ingen här tänker på att hålla avstånd eller att ha munskydd eller liknande. Då stannar man liksom hellre hemma och är försiktig. Men nu är man nästan desperat efter att få göra ”normala” saker och om de då tänker börja stänga ner allt igen till hösten känns det ju fruktansvärt? Jag håller verkligen tummarna för att de blir bättre och att de har fel om den tredje vågen och vi faktiskt kan börja ses lite mer naturligt nu efter alla fått två doser vaccin. Än får vi njuta av att vara ovetande och bara hoppas på det bästa antar jag!

Äldre barn som inte går på förskola?

Det är andra Augusti och jag har redan fått känning på hösten? Det känns ju jättekonstigt, hälften av Sverige har ju precis påbörjat sin semester och jag känner att hösten smyger sig på? Men å andra sidan så är ju faktiskt vår semester över och det har kommit sämre väder här i Norrköping. Vi har regn till och från nästan varje dag just nu och det är behagligt och svalt ute igen, igår tror jag bara vi hade 19 grader ute. Det är ju rätt stor skillnad från för bara ett par veckor sedan då det var 30 plus! Jag kan tycka att sommaren inte behöver vara över än men klagar absolut inte på det här lite svalare vädret nu när jag börjar bli så pass stor. Jag kommer i princip inte i några andra skor än mina Birkenstock och smycken har knappt gått att få av på eftermiddagar/kvällarna nu när det varit så varmt. Så utifrån min gravida sida så är jag rätt nöjd med lite svalare temperaturer!

Tom börjar jobba idag, han kommer bara jobba lite grann här och där nu under de kommande två veckorna och sen får vi se om de drar igång ordentligt eller om heltiden börjar i September igen. Det känns ju sjukt lyxigt att vi har det såhär flexibelt med hans jobb samtidigt som jag verkligen bävar över att han ska börja jobba heltid i September. Vi har ju varit hemma tillsammans allihop i princip 1.5 år och det kommer vara så konstigt att Tom inte kommer vara med oss på dagarna sen. Även om han är hemma och smidigt kan hjälpa till med saker om det behövs så är det ju 100% upp till mig att underhålla barn, se till att det finns mat på bordet och att allt flyter smidigt för barnen i höst. Det känns så läskigt. Man är så van vid att vara två och kunna säga att nu behöver jag fokusera på det här kan du ta Charlie en stund eller liknande. Jag känner redan efter en halv dag idag, hur långtråkigt det lätt kan bli! Vi har liksom gjort allt redan innan lunch?? Men förhoppningsvis finns de väl lite öppna förskolor framöver, ser ut som att de kommer öppna upp för utomhusaktiviteter nu när semester veckorna är över. Så då får vi försöka ta oss iväg på det så det händer något och Charlie får leka med lite andra barn.

Jag älskar att vi har möjligheten att ha honom hemma såhär mycket men jag får dåligt samvete över att vi inte träffar så mycket andra barn som han kan leka med. Vi känner ju inte allt för många med barn i samma ålder och det är svårt att träffa folk nu under Covid. Det känns ju som att alla träffar sina barns kompisar genom just öppna förskolan och vi har inte haft den möjligheten som sagt. Så jag känner att vi behöver träffa nya kompisar till Charlie så vi har lite mer att göra under dagarna…Men det kanske kommer. Jag vet liksom inte hur vi ska fördriva dagarna annars om det bara är han och jag och regnigt väder hela tiden? Vi älskar att vara ute men tillsist känns de ju som att vi inte har så mycket kvar där att göra heller? Nej just nu känns de ganska svårt med allt faktiskt, vad ska man göra om dagarna för att både jag och Charlie ska ha det kul/bra? Och hur ska vi hinna/orka med att styra med allt när lillasyster kommer också? Det känns som att alla har sina barn på förskolan och ingen är hemma och kan beskriva hur de gör för att få en mysig och bra vardag för alla…Men vi får helt enkelt försöka lista ut det och hoppas att det finns lite mer aktiviteter i höst än vad de har gjort tidigare så vi kan hitta på något kul jag och barnen!

Annorlunda midsommar igen?

Då är vi inne på andra året av en midsommar med Covid, så även detta år får vi göra ett annorlunda firande mot vad vi i vanliga fall brukar ha. Vi brukar ju fira med några familjekompisar vid deras sjöbod vid Bråviken för att äta lunch och dricka lite gott. Det är alltid en härlig dag, som oftast brukar bli avbruten med regn såklart. Men det är alltid lika trevligt att umgås där och äta en sill lunch nere vid havet! Efter det brukar vi åka hem och ladda om för att köra en grillfest med kompisar på kvällen. Senast vi gjorde det så var jag gravid med Charlie och jag var så trött och tyckte det var lite jobbigt att alla var så fulla och jag var nykter. Men nu kan jag verkligen längta efter en sån härlig midsommar med vänner igen!

I år, väl likt förra året, så kommer vi att fira tillsammans med mina föräldrar och min bror hemma hos mina föräldrar. Det blir bara vi, lite sill-lunch i deras trädgård, några drinkar (såklart alkoholfria) i solen och sedan grillat på kvällen. Antagligen några parti kubb och lite gott snacks under kvällen. Inget speciellt men blir en heldag där ute tillsammans med dem. Det är såklart supertrevligt även om det är annorlunda mot vad vi brukar göra!

Jag tänker att i år hade vi nog ändrat våra traditioner ändå, även om det inte var för covid. Vi har ju inte varit på ett ”riktigt” firande med dans runt stången osv sedan jag var väldigt liten. Men jag tänker att det nu är dags att ta tag i såna traditioner igen för Charlies skull. Jag vet inte om han hade varit stor nog för att uppskatta det i år, men jag tror nog att han hade uppskattat det mycket mer än att sitta och äta lunch i flera timmar där han är det enda barnet. Det känns inte som en dag som en 20 månaders skulle uppskatta! Han älskar ju att ”dansa” små grodorna och går ofta runt med händerna på rumpan här hemma och vill att vi ska sjunga. Skrattar högt och gärna när någon annan dansar med honom. Men sen tror jag inte att han skulle förstå hela grejen att man ska dansa runt stången och med alla andra utan det hade nog blivit mycket spring och bara skratta och leka med de andra som dansar!

Nästa år, om allt är lite mer som vanligt då, så kommer vi nog leta reda på något trevligt firande och ta oss dit istället tror jag. Då kanske vi kan få ihop det med dans och picknick på dagen och sedan lite grillfest eller så framåt kvällen. Det känns som en bra mix för både vuxna och barn. Problemet är väl bara att vi inte har koll på några bra frianden i närheten, men det finns ju gott om tid att hitta något tills dess. Plus att då är ju Charlie ännu ett år äldre och kommer definitivt att tycka det är kul med sång och dans runt midsommarstången. Charlies farmor och farfar har länge pratat om att komma till midsommar något år och är mer än sugna på att komma nu när de har bytt jobb och är mer flexibla med sina semesterdagar. Så om allt går som de pratar just nu så kommer de nog att vara här nästa år också, vilket känns jättemysigt att de kan få vara med på Charlies första riktiga midsommarfirande!

Hur firar ni midsommar i år? Har ni anpassat ert firande även i år eller hur gör ni?

Att segla med barn under 2 år?

Sent inlägg idag, men de har varit full fart hela dagen och det här är första gången jag sitter ner hemma och tar de lugnt! Vi har ju haft en helt galen värme idag och när vi kom hem ifrån att ha varit och badat så stod de 37 grader på vår termometer i skuggan! Det är så varmt så man smälter bort just nu, det är tufft för alla i sån här värme. Men att vara gravid är inte super bekvämt när det är såhär varmt, mina fötter är dubbelt så stora då de svullnar som satan i värmen! Charlie har de också tufft, han varken äter, sover eller dricker.

På grund av detta och att värmen faktiskt ska hålla i sig hela helgen så har vi bokat att vi ska följa med mina föräldrar på deras segelbåt! Detta är något som vi gör i princip varje år, men förra året så var det någon som körde in i deras båt under försäsongen och sen var den inte brukbar under hela sommaren. Det innebär alltså att Charlie aldrig har åkt båt förut! Så det här ska bli väldigt spännande att se hur han reagerar. Det är ju en relativt stor segelbåt så det kommer ändå finnas lite plats att springa på inne i båten. Uppe på är det ju mycket stag och liknande som är i vägen så jag vet inte hur lätt han kommer gå där. Han har ju varit på båten en gång tidigare men bara i hamnen. Det gick ganska mycket sjö då så trots att vi låg still så hade han lite svårt att gå i vågorna. Så det är ju också något som ska bli spännande att se hur han hanterar det!

Vi har tittat på flera par på youtube som har barn i Charlies ålder och som bor på båtar. Där är barnen superduktiga och klarar av allt hur bra som helst. Men det man lätt glömmer är ju att de är uppväxta på båt och inte vet något annat än att gå på en båt som gubbar i vågorna! Charlie har ju aldrig varit på ”ostadig mark” förut, så de är ju inte så konstigt om det är svårt! Jag är ju också i princip uppväxt på båt under somrarna, tror att mina föräldrar köpte sin första båt när jag var 3-4 år. Så det är ju inte så konstigt om jag tycker att allt är superenkelt också!

Jag är också lite nervös över sovsituationen, Charlie sover i princip aldrig om vi inte nattar honom i vagnen på dagarna. Men jag hoppas att de guppar lite så det kan va sovande nog! På kvällen tänker jag att han får köra på tills han stupar haha, det får bli lite som de blir när de bara är en dag. Vi har även fyllt upp med massa leksaker som ska med och hoppas det är lagom varmt i vattnet så vi kan bada massor.

Det känns som det är mycket som gör att det kan bli en jobbig och stressig helg jämfört med vad det var innan barn. Men jag är taggad på att se hur de går och hoppas att de blir mycket bättre än vad vi tänker att de kan bli! Jag får helt enkelt uppdatera er efter helgen och se hur de har gått.

Potträning på 3 dagar?

Okej för ett par veckor sedan skrev jag ett inlägg kring potträning och vi var inne på dag tre tror jag. Jag skrev att vi kämpade och att det kändes som att vi inte riktigt var där och att det var lite frustrerande med de olika delarna.

Vi började alltså på måndagen med potträning och jag skrev mitt inlägg på onsdagen. På torsdagen var vi ute nästan hela dagen vilket innebar blöja i princip hela dagen. Och på fredagen så bara började han gå på pottan! Tom gick upp med Charlie på morgonen och tog av blöjan och under morgonen erbjöd Tom pottan flera gånger och helt plötsligt så kom det en kiss på pottan och efter det har de bara flutit på. Det var verkligen som att poletten hade trillat ner under natten och helt plötsligt bara fungerade det superbra.

Det är klart att vi fortfarande hade lite olyckor och det var inte alltid han lyckades säga till när de var dags. Men efter det så har han börjat säga till mer och mer när det är dags, vi kan nu gå dagar utan olyckor! Vi tar fortfarande på blöja när vi ska gå ut och leka längre stunder, åker och handlar eller liknande aktiviteter. Men när vi är hemma, ute på altan eller i lekparkerna nära här så kör vi utan blöja. Vi är inte riktigt där än när vi är ute och leker, det blir ofta för mycket kul och han glömmer lätt bort sig. Men han säger ändå till att han behöver gå och många gånger hinner vi in till pottan ändå.

Förra veckan så var vi ute och lekte och hade blöja på, och till och med då sa han till att han behövde kissa och vi sprang in och lyckades. Det kändes som en stor grej, att trots blöja så sa han till! Likaså när Tom och Charlie gick till Ica så sa han till flera gånger och Tom hade ju ingen toalett så sa då att han kunde kissa i blöjan. Men när de kom hem så var blöjan torr och han gick på pottan direkt när han kom hem.

När vi började så kändes det nästan omöjligt och jag var beredd på att de skulle ta veckor och kanske månader innan vi var här. Men de gick verkligen på mindre än en vecka och det känns så skönt! Jag hoppas att vi, innan sommaren än slut, enbart använder blöja på natten. Det känns ändå som ett rimligt mål med tanke på hur bra det har gått hittills!

Det här med nattningar

Jag har nog skrivit 100 inlägg om nattningar, sömnsvårigheter och annan problematik kring sömn gällande Charlie. Men det är ett återkommande problem i vår vardag, ena stunden tror vi att vi hittat rätt och nästa fungerar det inte igen…

För ett tag sedan så skrev ju jag att vi bytte kvällsrutin, vi slutade titta på tv/barnprogram på kvällarna och började läsa istället. Det fungerade så bra, vi gick från över en timmas nattning till att han somnade till boken eller på 5 min efter sagan var slut. Efter att vi bytte till sommartid så har detta förändrats helt. Vi trodde att det handlade om ljuset i rummet så vi köpte mörkläggningsgardiner för att få det riktigt mörkt igen, men det fungerade inte heller. Vi har försökt justera sömnen på dagarna, men de spelar ingen roll om han sovit 1 timma eller 3 på dagen, det är alltid lika svårt med nattningen.

Så vi är återigen inne på nattningar som tar över 1 timma, 30 minuters läsning och sedan 30-40 minuter minst att sitta bredvid hans säng och sjunga/finnas där så han kan somna. Lämnar vi rummet så står han upp direkt och skriker efter oss. Det känns helt galet att de ska behöva ta sån tid att få honom att somna? Vi kan se vid middagen att han är så trött så han knappt orkar ha ögonen öppna men ändå så lyckas han fighta sömnen så pass bra att han klarar en timma med mys i mörkret innan han somnar till.

Jag känner att vi behöver ändra kvällsrutin igen, men jag vet inte till vad. Nu läser vi ju i vår säng, så frågan är om vi ska börja enbart va i hans rum vid nattning. Men då kommer ju problematiken kring att han alltid får en flaska när vi läser, så då behöver vi ju fortfarande lyfta upp honom och gå till badrummet för att borsta tänderna och avbryta läsningen. När vi är i vår säng kommer de naturligt att ta tänderna påväg till sin säng. Oftast säger de ju dock att de inte är själva rutinen som påverkar utan det att det är en rutin. Att oavsett vad man gör, så ska de göras samma varje kväll. Och det har vi alltid gjort, till och med när vi är hos mina föräldrar går både Tom och jag och sätter oss med Charlie i ett mörkt rum och läser bok när de ska nattas. Så kvällsrutiner håller vi hårt på, men de fungerar ändå inte…Är det någon av er som har bra förslag till sömn på kvällarna hos en 1.5 åring?

Välling eller inte?

Det här har ju varit en diskussion som vi har fått vara en del av sedan Charlie var väldigt liten. Amningen fungerade inte för oss, jag hade bara tillräckligt med mjölk fram till Charlie var ca 2,5 månad gammal, sen försökte vi allt som gick fram tills han var 3 månader och efter det fick vi ge upp och börja med ersättning. Jag kommer faktiskt inte ihåg hur många månader Charlie var när BVC sa att vi skulle byta ut ersättning mot välling, men kanske runt 6 månader ungefär. Vi gjorde som BVC sa och jag googlade faktiskt inte ens på det utan gick enbart på deras ord, fanns inte en tanke att ifrågasätta det de sagt till oss.

Sen började jag se i alla föräldragrupper jag var med i att man ABSOLUT INTE ska använda välling istället för ersättning. Det fanns 100 argument till varför detta inte var bra och i princip skadligt för barnen. Jag har inte satt mig in i dessa diskussioner eller argumentationer kring detta. Jag kände att jag litade mer på vad vår BVC sköterska sa än vad okända människor på Facebook säger. Det finns ju ingen sköterska som ger råd som ska/kan skada barnen.

Jag har även hört argument om att man inte ska låta ”äldre” barn dricka välling. Då räknas alltså Charlie till äldre barn eftersom han är över 1 år och äter ”vanlig” mat till alla måltider. Då ska barnen inte få välling av någon anledning. Även här har jag inte satt mig in alls i dessa argument då jag känner att de är så mycket personliga värderingar i allt och inte ren fakta. Vi ger Charlie en flaska varje dag innan han ska sova middag och en varje kväll när vi läser godnatt saga (och borstar tänderna efter det). Och jag kan inte se oss sluta med det här inom någon snar framtid. När Charlie får flaskan vid sin middagslur, somnar han på typ 5 minuter, och sover gott då han är mätt och belåten. Charlie har svårt att äta lunch när han är trött och då fungerar de bättre för oss att ge en flaska och äta mer ordentligt efter sovstund. Men även på kvällen är vällingen guld värd, de kvällar vi inte ger eller ger varm mjölk istället så får vi aldrig samma avslappnade resultat och han vill istället leka och fara runt i sängen istället för att ligga/sitta och lyssna på saga.

Så vi kommer absolut inte ge upp det här med välling och tänker att det är ett beslut som är upp till var och en. Men jag tänker att man måste våga förstå att alla gör det som man tänker är bäst för sina barn och sin situation. Man behöver inte lyssna till alla i olika Facebookgrupper eller liknande. Jag går alltid på vad vår BVC sköterska säger, och rekommenderar hon att något inte ska användas eller göras så slutar vi. Annars kommer vi att fortsätta göra det som fungerar för oss.

Potträning

Ännu en gång så har vi börjat med potträning, eller ja jag kan nog inte säga att vi riktigt pottränat förut utan mer bara låtit pottan stå framme och att han kan sitta på den när han vill. Jag skrev ett inlägg om det när han var ungefär 10 månader tror jag, då jag läste att det var bra att börja innan barnet börjat gå. Läste också någonstans att det är bra att börja runt 10 månaders ålder. Men vi har i alla fall bara sedan dess erbjudit pottan lite här och där och att den finns där så han vänjer sig vid den.

Men nu när vi är i ”lockdown” och jag har slutat jobba så har jag börjat att potträna Charlie på riktigt. Vi är inne på dag tre och det går…sådär haha. Nej vars det går bra tror jag, vi låter honom vara i enbart kalsonger eller naken och när han kissar på golvet sätter vi honom på pottan. Försöker erbjuda pottan regelbundet samt efter måltider och sovstunder. Hittills har vi haft ca 100 kiss på golvet och några droppar vid 3 tillfällen i pottan…så än sålänge är vi långt ifrån där.

Tvättmaskinen går varm här hemma efter alla blöta kläder, filtar, kuddar ja you name it. Det är få saker i det här hemmet just nu som inte har haft eller har kiss på sig. Men tänker att de bara är en period och att vi får leva med det just nu. Det skulle vara så skönt om Charlie var blöjfri och lite van vid det innan nästa bebis kommer.

Samtidigt som jag vet att det är en fas och att helt plötsligt trillar polletten ner och han förstår att man kissar på pottan så är det så frustrerande att torka kiss hela dagarna. Eller nej det stör mig verkligen inte när de bara kommer utan förvarning eller någonting. Men just nu kan han sitta på pottan i 5-10 minuter utan resultat, resa sig och gå två steg och sen tömma hela blåsan på golvet. Då har jag lite svårt att inte bli frustrerad om jag ska vara ärlig. Samtidigt som jag absolut inte vill visa Charlie det, för det är ju inte hans fel och att bli irriterad kommer bara göra allt svårare. Det gäller bara att uppmuntra och heja på när de där dropparna hamnar rätt istället och fokusera på det!

Är det någon som har några andra tips till potträning så tar jag gärna emot allt. Jag känner mig helt ute och cyklar i det här men tar de också som det kommer. Men tar som sagt gladeligen emot tips om det är någon som har några superknep!

Kvällsrutin för 16 månaders

Det här med rutiner och vad som fungerar bra och mindre bra är så svårt att veta och man behöver verkligen testa sig fram för att se vad som fungerar bäst. Vi har ju alltid haft en kvällsrutin där vi tittar på en film eller barnprogram med Charlie i ca 30 minuter och sen läggdags med en flaska i sängen. Men på senaste tiden så har det tagit så lång tid att få honom att somna, vi håller säkert på i 45-60 minuter varje kväll och det fungerar verkligen inte. Man hinner tröttna hundra gånger om innan han har somnat och vi hinner inte med något på kvällarna när vi nattar barn fram till 21.

Men nu är det så att vi har börjat läsa för Charlie på kvällarna för att han ska komma ner i varv, vilket har fungerat förvånansvärt bra. Vi har alltså slutat titta på film för nedvarvning och går istället upp till vårt sovrum och sätter oss allihop i vår säng, har bara en liten lampa som är stark nog för att vi ska kunna läsa. Charlie får en flaska med välling och så läser vi i 25-30 minuter. Detta fungerar faktiskt otroligt bra hittills, han sitter still och lyssnar, ibland får han en egen bok att hålla i så han kan bläddra själv utan att störa läsningen. Vi har faktiskt bara gjort denna rutin med oss alla tre hittills, för då kan en av oss läsa och den andra har Charlie. För sitter han i knät på den som läser så vill han väldigt gärna bläddra i den boken. Men i alla fall, efter läsningen så borstar vi hans tänder och sen lägger honom i sängen. Hela tiden gör vi detta i lite dunkelt ljus för att han ska förstå att det är dags att sova. Redan ifrån första kvällen med denna rutin så har han somnat på mindre än 10 minuter! Detta är helt galet för oss som kämpat med insomningen länge!

Vi har ju alltid vetat att TV och film inte är bra innan man går och lägger sig, det är alldeles för mycket intryck för hjärnan och ljuset lurar hjärnan att man inte är trött. På jobbet rekommenderar vi alltid våra patienter att stänga av alla skärmar minst två timmar innan läggdags. Men vi har ju aldrig hittat något där vi kan få Charlie att sitta still förut och vi har tänkt att tv och att sitta still är bättre än lek och fullt ös hela vägen till sängdags. Men nu känns det så skönt att vi har hittat en rutin som fungerar! Att gå från en timmas fight vid nattning till 5 minuter när en av oss sitter bredvid och sjunger känns som en otrolig vinst. Och att det blev såhär från första kvällen vi testade det känns otroligt. Nu håller vi bara tummarna för att det håller i sig!

Var Charlie allergisk?

Jag skrev ju för några veckor sedan att vi väntade på svar om vi skulle få gå på utredning eller inte gällande allergi. Efter besök hos BVC fick vi till oss att vi inte behöver utreda något nu utan de tror att det var någon bacill han fick. Det som känns lite klurigt är att han fortfarande inte har gått tillbaka till sina vanliga matrutiner..

Detta var något som de nämnde på BVC också, att han kan ha hamnat i en fas där han insett att han inte har behov av lika mycket mat. Charlie har ju alltid ätit massor av mat och alltid ätit allt vi har gett honom. Han har ätit stora portioner till varje mål och verkligen älskat all mat redan från start. När han fick den där bacillen så åt han ingenting förutom lite ägg och välling på en hel vecka. Nu äter han mat igen, tack och lov, men mycket mer selektivt.

Han kan liksom äta enbart tomat till lunch och lämna alla annat mat. Eller så äter han enbart sås och fisk men inget annat. Det händer inte att han äter upp all mat på tallriken längre och det är sällan han ens smakar på allt på tallriken. Jag förstår ju att vi har varit väldigt bortskämda med hur bra Charlie har ätit hela tiden. Och efter de här veckorna förstår jag verkligen hur tufft vissa har de kring mat och vilken oro som växer i en när de små inte äter.

Det är i alla fall skönt att Charlie mår bättre även om han inte längre äter lika bra. Men som sagt så sa BVC att det är helt normalt då de vid den här åldern förstår att de inte behöver lika mycket mat och förstår mättnadskänsla mycket mer. Så han väljer väl ut det han är sugen på vid den måltiden och sen när han är mätt rör han inte resterande mat.